Annas blogg

Jag blir så rörd när folk ser att jag är ledsen och kramar om mig, men blir samtidigt lite besvärad. Det är ju inte deras fel att jag har mindervärdeskomplex. Jag hatar att förstöra stämningen. men det är så dumt, för den tanken gör att jag blir mer nere vilket gör att jag förstör stämningen mer. Och så vidare.

Hur som helst är det snart över. Och sedan ska jag aldrig jobba i ett stall mer. No fucking way.

Idag har vi shoppat. Jag hittade inga fina kläder att ha på årets fest: nyår. Har bara strumpbyxor hittills. Och en mössa. Och, åh, en skiva. Skivor är bästa tröstshopppingen.

Det är så konstigt med mitt självförtroende. Ibland är det bra. Ibland kan jag rycka på axlarna åt saker och vara trygg. Eller åtminstone vågar jag nästan alltid ge uttryck för en åsikt. Och ibland är jag nöjd med min personlighet och mitt utseende. Men ibland vänder jag bara allt mot mig och tycker så illa om mig själv. Det kan växla så fort. Jag undrar varför.
Det borde jag i och för sig inte, det känns som att min blogg hittills handlat om att leverera svar och verka smart. Så jag borde veta exakt vad som är fel och vad jag borde göra åt det och sedan gnälla om att jag inte gör det. Men jag vet inte. Och ibland kan jag vara en sådan outhärdlig besserwisser. Då är jag osäker igen, och vill till varje pris ha rätt för då kan jag åtminstone något. Då får jag bekräftat att jag är värd lite i alla fall. (Jag är ju i alla fall bra på svenska.)

Och ja, jag vet att jag är såå värdefull och bla bla bla.