Men du, du sätter höstsolen i eld

Paniken är över för idag. Självklart säger jag inte upp bekantskapen med alfabetet. Vad skulle jag då ha kvar? Det här ska klaras av. Det sägs att lite nervositet är bra, att man gör bättre ifrån sig då. Jag väljer att tro på det.

Enligt min logik kan jag inte använda någon av min tidigare livserfarenhet till att försöka förutse hur det här kommer att gå, eftersom jag inte gjort något liknande innan. Alltså behöver jag inte oroa mig över det förflutna. Blicka framåt! (Jag försöker peppa mig själv. Ett steg i rätt riktning.)

Jag har tagit kontroll över situationen genom att skriva en packlista, lyssna på gamla blandband i köket och kolla vilket tåg jag ska ta på söndag. Nu känns det bättre.

Fram tills jag åker ska jag ägna massor av tid åt att läsa. Recensioner och artiklar, böcker och tidningar, för det är ena delen i att utveckla sitt eget skrivande. Att skriva själv kommer sedan. Anledningen till att jag vill skriva är egentligen att jag läst för mycket tills jag kände behovet att skapa något själv istället.

Överst på min packlista skrev jag "självförtroende" med stora bokstäver. Nu tänkte jag införskaffa mig ett sådant. Sedan ska jag alltid hålla fast vid det. Typiskt bra att ha. Så jag har ett uppdrag ikväll. Anna på språng! (Nej, det låter inget vidare. Tur att det inte är superhjälte jag ska bli.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0