Annas blogg

Hej. Anna heter jag. Trevligt att råkas. Nej, jag vet inte, jag tänkte tramsa mig fram till det jag egentligen skulle säga, men det kom inget trams. Och jag som är en så tramsig person. Vad har hänt?

Vi börjar från början. Det enda jag skulle säga var att jag har en sjukdag idag. När mitt huvud inte har plats för alla tankar säger min kropp ifrån. Alltså mår jag konstigt ganska ofta. Även om det inte är lätt att tro. Min mor tror ju aldrig på att jag mår fysiskt dåligt. När folk inte tror en är det svårare att tro på sig själv, har jag märkt. Varför spelar andras åsikter om en så stor roll? De borde inte göra det. Har säkert med självkänsla att göra. (Hobbypsykologen har talat.) 

"Ibland är jag så svag att jag faller när en tanke slår mig." Det citatet, som jag tyvärr inte minns källan till, dök upp i mitt yra huvud i morse när jag försökte gå upp och satt mitt emot mammas frukostbestyr. Hennes sked slog emot tallriken med ett klirrande ljud, och det där klirrande ljudet kändes som salt i ett sår. Helt utan anledning, dessutom. Onödigt. Jag förstår inte varför. 

Kanske behöver jag tänka på det som är positivt i mitt liv just nu. Den listan i mitt huvud började med parentes, sedan tog det stopp. Hm. Vi har såklart praktiken på Groove, men eftersom jag är så nervös att jag får magknip när jag tänker på det känns det inte jättepositivt i detta nu. Boende i Dvärsätt, dela med en trevlig människa och ha nära till flera. 

Jag saknar människor. (Känn dig utpekad, för det finns en stor chans att det gäller dig.) Dessutom saknar jag positivitet. Nu ska jag ta med mammas dator till sängen och kolla på Vänner hela dagen. Ha det så bra.