And we'll run for our lives
Långt uppehåll. Håll i er kära läsare, för nu bär det av igen.
Igår var jag och pappa på kryssning. Det var väldigt mys att gunga lite lagom (jag tänkte osökt på Millan) på det blå havet, känna vinden fläkta och lyssna på Snow Patrol. Dessutom hade vi en väldigt rolig guide som lärde oss intressanta saker om Thailand på västkustdialekt. Jag fick prova att snorkla! Det var häftigt, fast vattnet smakade väldigt salt och brände på tungan. Såg fiskar som regnbågsfärgade, fiskar som var grå, fiskar som var blå och pyttesmå och fiskar som var gul-, vit- och svartrandiga. Att ligga på däck i solen och känna svaga vibrationer från motorn var väldigt sövande och jag råkade somna i solen, vilket inte alls var bra för min stackars hud. Hudcancer, here I come! Nej, men rödare än röda havet är jag nu.
När vi kommit tillbaka sov jag en stund, och när jag vaknade satte jag mig helförvirrad upp i sängen. Så såg jag pappas skugga avteckna sig mot väggen där han stod vid kylskåpet och jag tänkte att det var precis som i en film. Sedan såg jag hur skuggan öppnade en liten glasflaska och hörde några klunkar sväljas ner och tänkte att det var ännu mer som en film. Värsta b-filmen man inte ens orkar se klart, ungefär.
Sov ännu mer och vaknade vid åtta på kvällen. Då ville min far gå och äta, men jag var alldeles för trött för det så han fick gå själv. Jag åt en yoghurt och läste lite. Var vaken några timmar men hann somna innan han kom tillbaka.
I morse vaknade jag av mig själv halv nio och var pigg. Duschade och gick till frukosten medan pappa låg och sov som en stock. När jag hade ätit frukost blev jag trött igen och lade mig och sov. Då hade pappa gått upp. Vi har liksom gått om varandra hela dagen. När jag vaknade vid tolv var pappa inte där och jag åt lite chips och bestämde mig sedan för att gå ut och gå. På väg ut mötte jag pappa, vi växlade några ord. Sedan klev jag på någorlunda raskt för mina korta ben och bristande kondition i ungefär en timme med Sonic Syndicate som peppade mig. Jag såg en kvinna och en yngre tonåring - mamma och dotter? - som letade i en hög med sopor. Så fruktansvärt sorgligt, och så gnäller man för oväsentligheter själv. Trots att det var molning var det fruktansvärt varmt och jag svettades. Jag gick förbi den värsta turistsmeten och gick förbi en bit mark med gulnat, långt gräs och lite bråte här och var som var omgivet av rostig taggtråd. Om jag hade haft min kamera hade det kunnat bli lite intressanta bilder, kanske. Jag saknade den då i alla fall.
På vägen tillbaka råkade jag stanna vid ett ställ med piratfilmer. Innan jag visste ordet av blev jag indragen i ett hus, förbi en äcklig toalett och uppför några trappor till ett litet rum där det fanns många fler filmer. Trodde ett tag att jag skulle bli kidnappad. Men jag köpte fyra filmer i alla fall, de kostade liksom 12 SEK styck.
Louder, louder
And we'll run for our lives
I can hardly speak I understand
Why you can't raise your voice to say
Igår var jag och pappa på kryssning. Det var väldigt mys att gunga lite lagom (jag tänkte osökt på Millan) på det blå havet, känna vinden fläkta och lyssna på Snow Patrol. Dessutom hade vi en väldigt rolig guide som lärde oss intressanta saker om Thailand på västkustdialekt. Jag fick prova att snorkla! Det var häftigt, fast vattnet smakade väldigt salt och brände på tungan. Såg fiskar som regnbågsfärgade, fiskar som var grå, fiskar som var blå och pyttesmå och fiskar som var gul-, vit- och svartrandiga. Att ligga på däck i solen och känna svaga vibrationer från motorn var väldigt sövande och jag råkade somna i solen, vilket inte alls var bra för min stackars hud. Hudcancer, here I come! Nej, men rödare än röda havet är jag nu.
När vi kommit tillbaka sov jag en stund, och när jag vaknade satte jag mig helförvirrad upp i sängen. Så såg jag pappas skugga avteckna sig mot väggen där han stod vid kylskåpet och jag tänkte att det var precis som i en film. Sedan såg jag hur skuggan öppnade en liten glasflaska och hörde några klunkar sväljas ner och tänkte att det var ännu mer som en film. Värsta b-filmen man inte ens orkar se klart, ungefär.
Sov ännu mer och vaknade vid åtta på kvällen. Då ville min far gå och äta, men jag var alldeles för trött för det så han fick gå själv. Jag åt en yoghurt och läste lite. Var vaken några timmar men hann somna innan han kom tillbaka.
I morse vaknade jag av mig själv halv nio och var pigg. Duschade och gick till frukosten medan pappa låg och sov som en stock. När jag hade ätit frukost blev jag trött igen och lade mig och sov. Då hade pappa gått upp. Vi har liksom gått om varandra hela dagen. När jag vaknade vid tolv var pappa inte där och jag åt lite chips och bestämde mig sedan för att gå ut och gå. På väg ut mötte jag pappa, vi växlade några ord. Sedan klev jag på någorlunda raskt för mina korta ben och bristande kondition i ungefär en timme med Sonic Syndicate som peppade mig. Jag såg en kvinna och en yngre tonåring - mamma och dotter? - som letade i en hög med sopor. Så fruktansvärt sorgligt, och så gnäller man för oväsentligheter själv. Trots att det var molning var det fruktansvärt varmt och jag svettades. Jag gick förbi den värsta turistsmeten och gick förbi en bit mark med gulnat, långt gräs och lite bråte här och var som var omgivet av rostig taggtråd. Om jag hade haft min kamera hade det kunnat bli lite intressanta bilder, kanske. Jag saknade den då i alla fall.
På vägen tillbaka råkade jag stanna vid ett ställ med piratfilmer. Innan jag visste ordet av blev jag indragen i ett hus, förbi en äcklig toalett och uppför några trappor till ett litet rum där det fanns många fler filmer. Trodde ett tag att jag skulle bli kidnappad. Men jag köpte fyra filmer i alla fall, de kostade liksom 12 SEK styck.
Louder, louder
And we'll run for our lives
I can hardly speak I understand
Why you can't raise your voice to say
Kommentarer
Postat av: Cami
AAH! Indragen!? Hurdå? I armen? Du skräms!
Trackback
