Puckad på Phuket...
...är jag. Man kan faktiskt inte åka hem när det finns en hembiljett bokad åt en en vecka senare.
Mailsvaret från mamma var ungefär att hon tror att pappa "är lite alkoholist, och det innebär att han inte kan dricka mindre ens om han försöker". Då vet jag det, att det inte bara är jag som nojar, och det känns faktiskt bra. Sedan skrev hon att jag skulle börja nedräkning och göra något som jag tycker om varje dag. Försöka strunta i pappa.
Det ska jag göra. Fortsätta i min egen lilla värld. Jag borde försöka få bättre kontakt med pappa, men jag orkar faktiskt inte. Jag vet ju inte ens om jag kommer att få något tillbaka, om det är lönt att anstränga sig. Jag vill inte bli bortvald till förmån för alkohol. Bättre då att välja bort först.
Nu är klockan kvart i åtta på morgonen här och jag väntar på att klockan ska bli halv nio. Vi ska som sagt fara ut på en tur idag, någon slags kryssning på en segelbåt. Det tycker jag känns grymt kul, för första gången på denna resa ser jag fram emot att göra något! Helt otroligt. Dock är jag orolig för sjösjuka, självklart, vad vore Anna utan lite noja liksom? (En mer harmonisk och bättre människa, kanske, men låt oss inte spekulera i det.) Hur som helst, noja eller inte, den här dagen tänker jag njuta av! Nu jävlar.
Puckad på Phuket är man om man låter sin semester förstöras. Som Cami sade igår, vi är inte två på den här resan, vi är tre; jag, pappa och alkoholen.
Fram tills nu har jag låtit alkoholen vara med fast jag inte vill det. Nu är det dags att börja ignorera. Den är faktiskt inte värd min uppmärksamhet. Synd bara att min far gärna hänger med alkoholen. Men han får faktiskt skylla sig själv.
Gosh, hoppas att detta beslutsamma humör håller i sig. Arg är bättre än ledsen. Nu ska jag hur som helst g¨och hämta mina åksjuketabletter, just in case. Ärligt talat ska de med mest för att hålla nojan i schack, inte för att jag kommer ta någon ens. Bara ett safety net. Men jag satsar inte på att falla.
Mailsvaret från mamma var ungefär att hon tror att pappa "är lite alkoholist, och det innebär att han inte kan dricka mindre ens om han försöker". Då vet jag det, att det inte bara är jag som nojar, och det känns faktiskt bra. Sedan skrev hon att jag skulle börja nedräkning och göra något som jag tycker om varje dag. Försöka strunta i pappa.
Det ska jag göra. Fortsätta i min egen lilla värld. Jag borde försöka få bättre kontakt med pappa, men jag orkar faktiskt inte. Jag vet ju inte ens om jag kommer att få något tillbaka, om det är lönt att anstränga sig. Jag vill inte bli bortvald till förmån för alkohol. Bättre då att välja bort först.
Nu är klockan kvart i åtta på morgonen här och jag väntar på att klockan ska bli halv nio. Vi ska som sagt fara ut på en tur idag, någon slags kryssning på en segelbåt. Det tycker jag känns grymt kul, för första gången på denna resa ser jag fram emot att göra något! Helt otroligt. Dock är jag orolig för sjösjuka, självklart, vad vore Anna utan lite noja liksom? (En mer harmonisk och bättre människa, kanske, men låt oss inte spekulera i det.) Hur som helst, noja eller inte, den här dagen tänker jag njuta av! Nu jävlar.
Puckad på Phuket är man om man låter sin semester förstöras. Som Cami sade igår, vi är inte två på den här resan, vi är tre; jag, pappa och alkoholen.
Fram tills nu har jag låtit alkoholen vara med fast jag inte vill det. Nu är det dags att börja ignorera. Den är faktiskt inte värd min uppmärksamhet. Synd bara att min far gärna hänger med alkoholen. Men han får faktiskt skylla sig själv.
Gosh, hoppas att detta beslutsamma humör håller i sig. Arg är bättre än ledsen. Nu ska jag hur som helst g¨och hämta mina åksjuketabletter, just in case. Ärligt talat ska de med mest för att hålla nojan i schack, inte för att jag kommer ta någon ens. Bara ett safety net. Men jag satsar inte på att falla.
Kommentarer
Trackback
