Annas blogg

Idag var jag inne i staden och fikade med en vän. På bussen på väg hem satt vi först någonstans i mitten lite längre bak. Sedan hoppade min vän av, och eftersom jag kände att jag började bli åksjuk gick jag och satte mig längst fram. Då började jag fundera på att det alltid är "de coola" som sitter längst bak i skolbussen. (Anledningen spånade jag också lite i, men den är enkel och inte relevant i det här sammanhanget).

Det är en plats i en buss. Var man väljer att placera sitt fysiska jag. En helt ovidkommande yttre sak, som ändå tydligen skall säga något om ens inre och hur man är som person. I och för sig kanske valet säger en del om hur man är, men vad? Att man gärna vill vara cool? Att ens kompisar tror att de är coola när de sitter långt bak och man inte vågar säga emot? Men, nej, säger det verkligen något om hur man verkligen är? Nej, jag tror inte det. För även om det är ett slags val är det ändå bara en yttre sak, precis som kläder och smink. Visst kan det vara sätt att försöka "visa vem man är", men det kan också vara ett sätt att försöka vara någon annan än den man är.

Själva grejen är att det går inte att se på utsidan hur en människa är, det är så otroligt häftigt egentligen. Folk kan glo på en hur mycket de vill utan att se någonting alls. Det är det som gör att det går att föreställa någon man inte är, vilket kan vara både bra och dåligt egentligen. Skönt att kunna maskera och gömma sig, skönt kanske att kunna välja vilka fördomar folk ska ha om en. Men dåligt att försöka se ut som sig själv trots att man inte riktigt vet vem man är. Eller att veta men sakna mod att visa det. Och det här med att "se ut som sig själv" bygger egentligen på fördomar. Ganska intressant. Fördomar är ju något vi aldrig kommer ifrån, men det finns ju de som är mer eller mindre bra. Gör det något om man tror att alla med Fjällräven-ryggsäckar är fältbiologer? Nej. Gör det något om man tror att alla med rakad skalle är nazister? Ja. Det är stor skillnad i allvar (jag är säker på att även en fältbiolog skulle hålla med).

Men för att återgå till ämnet. Om jag vet att andra tror att när man har en Coldplay-tshirt så lyssnar man på Coldplay, och jag lyssnar på Coldplay och vill visa det för att kanske komma i kontakt med andra som gör det, så kan jag använda det för att visa vem jag är. Det känns ändå lite äkta, och ett exempel på att fördomar inte alltid är av ondo. Kanske itne ett klockrent exempel på en fördom, men försök att förstå vad jag menar ändå. Gör det inte svårare än vad det är! (För det gör jag, INTE.)