You deserve so much better than me
Helgen vecka 3.
Händelserik med många upsar och dunsar.
Dunsar i backen och i den förflutna och dunsar ner i alldeles för dåliga tankar.
Anyhow.
Fredag: Red min häst vilket inte alls gick bra. Kände mig som en dålig hästägare. Såg "Love actually" som är fin och bra men handlar om kärlek och det var för mycket för en dunsande Anna. Sörjde lite för att jag finns och undrade om det blir bättre än såhär. (Med allt som jag inte upplevt kan man ju tycka att det borde bli det, men så tänkte jag inte just då.)
Lördag: Läste efter kort tvekan någons privata sms med ett par medbrottslingar, blev påkommen och ville ta bort mig själv. Det var så hemskt. Man gör inte så, jag visste det, men jag gjorde det ändå. USCH. Det var länge sedan jag hatade mig själv så mycket. Den ångesten är något jag inte har saknat.
När jag slagit huvudet i väggen litegrann beslutade jag mig för att ta mig i kragen och se en film. Dock valde jag "Notting Hill", som också handlar om kärlek, vilket också slutade i tårar. Suck. Jag orkade inte se till slutet utan gick och mockade.
Efter vissa betänkligheter hörde jag mig för om jag fick komma till en fest jag hade hört om, och det fick jag gärna. jag såg chansen att komma bort från ångestrummet (eller fyrbäddsrummet) och åkte. Kvällen tillbringades i Dvärsätt med Singstar, dricklekar och endast lite alkohol för min del. Var helt okej glad hela kvällen. Det var en mysig och bra fest.
Sov i Dvärsätt i en säng bredvid Cajsa. (Det är bäst att sova med folk!)
Söndag: Vaknade runt tio, åt frukost och gick sedan till macken och köpte godis. Vi beslutade oss för att hälsa på dillebarnen på Ava Garden, men de sov fortfarande. Åt en andra frukost och åkte sedan till Dille.
På Dille blev det ormgrop, vi var väl en fem stycken som låg sked och myste. Det blev väldigt varmt efter ett tag och då kom vi på att vi skulle duscha. Tillsammans. Så det gjorde vi.
Ja, Dille är speciellt.
Helgen har präglats av en del självdestruktiva tankar. Jag har börjat att allt mera falla tillbaka i att trycka ner mig själv. I min hjärna vet jag att det är fel, men det känns som att det är så det ska vara. Men det är ju det som är mitt problem egentligen. Jag vet rent teoretiskt hur jag ska göra för att må bra och att jag behöver ändra mitt tankesätt, men mina lättrubbade (lätt rubbade) känslor överröstar det. Dumt.
And I think you should know that
you deserve so much better than me
Händelserik med många upsar och dunsar.
Dunsar i backen och i den förflutna och dunsar ner i alldeles för dåliga tankar.
Anyhow.
Fredag: Red min häst vilket inte alls gick bra. Kände mig som en dålig hästägare. Såg "Love actually" som är fin och bra men handlar om kärlek och det var för mycket för en dunsande Anna. Sörjde lite för att jag finns och undrade om det blir bättre än såhär. (Med allt som jag inte upplevt kan man ju tycka att det borde bli det, men så tänkte jag inte just då.)
Lördag: Läste efter kort tvekan någons privata sms med ett par medbrottslingar, blev påkommen och ville ta bort mig själv. Det var så hemskt. Man gör inte så, jag visste det, men jag gjorde det ändå. USCH. Det var länge sedan jag hatade mig själv så mycket. Den ångesten är något jag inte har saknat.
När jag slagit huvudet i väggen litegrann beslutade jag mig för att ta mig i kragen och se en film. Dock valde jag "Notting Hill", som också handlar om kärlek, vilket också slutade i tårar. Suck. Jag orkade inte se till slutet utan gick och mockade.
Efter vissa betänkligheter hörde jag mig för om jag fick komma till en fest jag hade hört om, och det fick jag gärna. jag såg chansen att komma bort från ångestrummet (eller fyrbäddsrummet) och åkte. Kvällen tillbringades i Dvärsätt med Singstar, dricklekar och endast lite alkohol för min del. Var helt okej glad hela kvällen. Det var en mysig och bra fest.
Sov i Dvärsätt i en säng bredvid Cajsa. (Det är bäst att sova med folk!)
Söndag: Vaknade runt tio, åt frukost och gick sedan till macken och köpte godis. Vi beslutade oss för att hälsa på dillebarnen på Ava Garden, men de sov fortfarande. Åt en andra frukost och åkte sedan till Dille.
På Dille blev det ormgrop, vi var väl en fem stycken som låg sked och myste. Det blev väldigt varmt efter ett tag och då kom vi på att vi skulle duscha. Tillsammans. Så det gjorde vi.
Ja, Dille är speciellt.
Helgen har präglats av en del självdestruktiva tankar. Jag har börjat att allt mera falla tillbaka i att trycka ner mig själv. I min hjärna vet jag att det är fel, men det känns som att det är så det ska vara. Men det är ju det som är mitt problem egentligen. Jag vet rent teoretiskt hur jag ska göra för att må bra och att jag behöver ändra mitt tankesätt, men mina lättrubbade (lätt rubbade) känslor överröstar det. Dumt.
And I think you should know that
you deserve so much better than me
Kommentarer
Postat av: Anonym
Du är bäst att sova bredvid.
Trackback
