Chased by... I don't know what.
Min promenad var trevlig ända fram till slutet, då den blev rejält mycket sämre. Vänta ska ni få höra. Det började bra med sommarkvällsljus, och luften smakade gott. Jag var busig och gick mitt i vägen. Hoppade upp mot ett träd och tog med mig ett blad ner som jag rev i bitar och strödde efter mig, lite som i Hans och Greta (sagan, ni vet). Tog en paus för att gunga och lyssnade på Glassbilens melodi. Gick vidare och lät mina fötter bestämma vägen. Tänkte en del, men ändå, jag hade trevligt.
Fram tills jag nästan är hemma och förbi mig cyklar två killar som säger "snygga bröst" då jag går förbi. EH, tack men nej tack. Jag vill för helvete inte ha "snygga bröst"! Jag vill inte ha bröst alls, jag vill inte vara tjej, jag vill bara vara människa! Usch. Det var obehagligt. (Jag känner mig tvungen att påpeka att jag faktiskt hade en bylsig tröja på mig, men jag vet inte varför, för jag behöver verkligen inte försvara mig för jag har inte gjort något fel, men jag känner mig ändå...fel.)
Nu ska jag försöka sova och ignorera tankar på i morgon. Det verkar som att jag verkligen kommer att åka dit, något jag inte riktigt känt mig säker på innan, för pappa ringde för en kort stund sedan och vi bestämde en tid. Ärligt talat: HIJELP. Hur ska detta gå? Kommer det vara som förut, vad kommer han säga, kommer han ta upp mailen vi utväxlade, kommer han vara arg, sur, ledsen, irriterad, kommer han vara sarkastisk och nedlåtande, kommer jag att få fett mycket ångest? Säkerligen överlever jag. Det är ungefär det jag känner mig säker på. Typiskt nog ska vi till Ullared i morgon, pappas förslag, och köpa en massa skit vi inte behöver. Det har alltid varit prylar som är pappas sätt att visa sin omtanke(?) på. Jag undrar om det kommer att märkas i morgon? Jag ska inte trötta ut med allt jag grubblar på runt detta, det skulle ta hela natten och jag behöver min skönhetssömn. Bara en sak till: Det känns som att allt som är fel i vår relation måste fixas den här helgen, och det är jag som måste se till att det blir gjort. Antagligen är det inte så, men det känns så.
Jag borde börja känna mindre. Skulle vara mer hälsosamt tror jag.
Vet hur som helst inte om det finns skogsmodem där ute eller ej. Mitt bloggberoende får kanske ett avbrott på ett par dagar, säkert nyttigt. Hur som helst, det gör ingenting om ni hör av er på sms eller så. Jag kommer att uppskatta det, på sanning!
Ha det fint allihop. Hejdå.
Fram tills jag nästan är hemma och förbi mig cyklar två killar som säger "snygga bröst" då jag går förbi. EH, tack men nej tack. Jag vill för helvete inte ha "snygga bröst"! Jag vill inte ha bröst alls, jag vill inte vara tjej, jag vill bara vara människa! Usch. Det var obehagligt. (Jag känner mig tvungen att påpeka att jag faktiskt hade en bylsig tröja på mig, men jag vet inte varför, för jag behöver verkligen inte försvara mig för jag har inte gjort något fel, men jag känner mig ändå...fel.)
Nu ska jag försöka sova och ignorera tankar på i morgon. Det verkar som att jag verkligen kommer att åka dit, något jag inte riktigt känt mig säker på innan, för pappa ringde för en kort stund sedan och vi bestämde en tid. Ärligt talat: HIJELP. Hur ska detta gå? Kommer det vara som förut, vad kommer han säga, kommer han ta upp mailen vi utväxlade, kommer han vara arg, sur, ledsen, irriterad, kommer han vara sarkastisk och nedlåtande, kommer jag att få fett mycket ångest? Säkerligen överlever jag. Det är ungefär det jag känner mig säker på. Typiskt nog ska vi till Ullared i morgon, pappas förslag, och köpa en massa skit vi inte behöver. Det har alltid varit prylar som är pappas sätt att visa sin omtanke(?) på. Jag undrar om det kommer att märkas i morgon? Jag ska inte trötta ut med allt jag grubblar på runt detta, det skulle ta hela natten och jag behöver min skönhetssömn. Bara en sak till: Det känns som att allt som är fel i vår relation måste fixas den här helgen, och det är jag som måste se till att det blir gjort. Antagligen är det inte så, men det känns så.
Jag borde börja känna mindre. Skulle vara mer hälsosamt tror jag.
Vet hur som helst inte om det finns skogsmodem där ute eller ej. Mitt bloggberoende får kanske ett avbrott på ett par dagar, säkert nyttigt. Hur som helst, det gör ingenting om ni hör av er på sms eller så. Jag kommer att uppskatta det, på sanning!
Ha det fint allihop. Hejdå.
Kommentarer
Trackback
