Annas blogg

Den här bloggen som inte skulle handla om mitt liv utan mer viktiga saker. Så gick det med den föresatsen (försats? Haha, hjälp, det är naturbruks fel att jag tänker så! Det är säkert bevisat på något sätt att man blir allmänt snuskig av att gå naturbruk, i synnerhet om man umgås med människor som Mattis och Rasmus. Åh, jag saknar dem. Lång parantes). Saker och ting blir mycket sällan som man tänkt sig har jag märkt. Borde sluta tänka mig bra saker, så kanske de kommer till mig istället? Eller så ska jag bara nöja mig lite mer med lite mindre.

Nu, precis just nu, borde jag gå för att vara på jobbet innan jag ska börja som en duktig arbetare. Jag vill inte gå till jobbet. Välkommen till vuxenlivet. Rädslan att det ska gå som igår, eller sämre, är påtaglig som en känsla i magen. Obehag. Dessvärre känner jag igen det här från praktik och liknande, så det kan mycket väl tänkas att jag kommer att känna såhär vad jag än gör. Kanske inte klarar av att ha ett arbete och vara en fungerande del av samhället. Kanonkul, verkligen.

Nu måste jag verkligen gå. Nu kör vi. Full fart! Kanonkul.