Lista: Fem låtar som fastnat i mig
Innan jag fyrar av den här listan vill jag bara säga att rangordningen inte är någon rangordning. Det kändes bara bättre med siffror. Mer list-aktigt. (Listigt).
1. Pixies - Where is my mind?
Ja, jag hörde den första gången i Fight Club. Därför är den Fight Club-känslan väldigt starkt för mig. Den känslan vet jag dock inte hur jag ska förklara riktigt. Det är lite frigörande "inget spelar roll"-känsla, lite en påminnelse om varför jag faktiskt finns, och lite... Nej, jag tror inte att ni kommer att fatta hur jag än förklarar. Ljuden i låten har en alldeles speciell akustik inne i mig som bara jag kan höra, helt enkelt.
2. Sigur Rós - Hoppípolla
En sinnessjukt vacker melodi som inte behöver närmare ursäkt för att få älskas.
3. Bloc Party - I still remember
Första gången jag hörde introt på låten kände jag något. Det var kärlek vid första ackordet. Det var en sådan där låt som det känns som att man hört förut, inte för att de är lika andra låtar, utan för att de liksom funnits hos en innan. Dessutom handlar texten för mig om en fin icke-kärlek jag var med om en gång. Låten slår på strängen "smärtsamt", men kanske ännu mer på strängen "fint".
4. Vapnet - Snart går du inte själv
Ny favorit. Jag har alltid haft en förkärlek för glatt poppiga, nästan trallvänliga, låtar med deppiga texter. Raden "det gör ont när du har ont, men värst av allt är ändå när du ler" får mig att önska att jag hade kommit på den först. Annars är ju Vapnet alltid underbar svensk indiepop oavsett hur briljanta texter de har.
5. Coldplay - Shiver
Coldplay är ju alltid Coldplay. Om ni har hört låten känner ni till den lilla melodislingan (fast den känns stor) som ljuder här och var. Då förstår ni kanske också varför den gör mig lycklig. Jag kan inte förklara det på något bättre sätt. Lycka. Kan vara så enkelt som en Coldplay-låt. Fascinerande.
Nu får ni allt ta och lyssna. Se det som en piskning från Listfascisten!
1. Pixies - Where is my mind?
Ja, jag hörde den första gången i Fight Club. Därför är den Fight Club-känslan väldigt starkt för mig. Den känslan vet jag dock inte hur jag ska förklara riktigt. Det är lite frigörande "inget spelar roll"-känsla, lite en påminnelse om varför jag faktiskt finns, och lite... Nej, jag tror inte att ni kommer att fatta hur jag än förklarar. Ljuden i låten har en alldeles speciell akustik inne i mig som bara jag kan höra, helt enkelt.
2. Sigur Rós - Hoppípolla
En sinnessjukt vacker melodi som inte behöver närmare ursäkt för att få älskas.
3. Bloc Party - I still remember
Första gången jag hörde introt på låten kände jag något. Det var kärlek vid första ackordet. Det var en sådan där låt som det känns som att man hört förut, inte för att de är lika andra låtar, utan för att de liksom funnits hos en innan. Dessutom handlar texten för mig om en fin icke-kärlek jag var med om en gång. Låten slår på strängen "smärtsamt", men kanske ännu mer på strängen "fint".
4. Vapnet - Snart går du inte själv
Ny favorit. Jag har alltid haft en förkärlek för glatt poppiga, nästan trallvänliga, låtar med deppiga texter. Raden "det gör ont när du har ont, men värst av allt är ändå när du ler" får mig att önska att jag hade kommit på den först. Annars är ju Vapnet alltid underbar svensk indiepop oavsett hur briljanta texter de har.
5. Coldplay - Shiver
Coldplay är ju alltid Coldplay. Om ni har hört låten känner ni till den lilla melodislingan (fast den känns stor) som ljuder här och var. Då förstår ni kanske också varför den gör mig lycklig. Jag kan inte förklara det på något bättre sätt. Lycka. Kan vara så enkelt som en Coldplay-låt. Fascinerande.
Nu får ni allt ta och lyssna. Se det som en piskning från Listfascisten!
Kommentarer
Trackback
