Now this will be the last bitter song

Det här är sista raderna i min långa popsång om Nyköping. Jag lovar. Någon dag ska jag sluta vara ledsen över det. Bara inte idag.

När jag var i Nyköping tittade vi på Coldplays live-dvd. Vi pratade om hur häftigt det skulle vara att se dem live. Han sa "det får bli vår nästa konsert". Vi smålog mot varandra där vi satt i hans soffa och musiken var så vacker. En dag senare sade vi att vi skulle ses igen, jag åkte och vi sågs (och kommer aldrig att ses) aldrig igen.

Idag bokade jag biljetter till en av Coldplays två Sverige-konserter i höst. Antagligen går han på den andra. Skulle vi gå samtidigt är det ändå i Globen, chansen/risken att jag springer på honom är inte stor. Men den finns och skrämmer mig. Kanske vill jag träffa honom. Kanske hoppas jag på något patetiskt plan att han ska ha ändrat sig om mig.

Det kommer aldrig att hända. Någon dag ska jag förstå det. Bara inte idag. Idag lyssnar jag på Coldplay bara för att strö salt i såren och hoppas att det ska svida så att jag blir bedövad och slutar bry mig.

Det kommer aldrig att hända.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0