Annas blogg

Hej.
Igår åkte jag till Ava och lekte med Ava-barnen. Det var mysigt och roligt och trevligt. Jag och Mattis fick sova inne hos Freddie i en skön bred säng. Min sömn var lugn.
Trots myset kändes det inte helt bra. Det känns som om folk kommer att tvingas välja sida. Och välja bort mig. Jag förstår det. Men jag hatar att bli bortvald i alla fall. Det är liksom bara att acceptera att man måste vara glad för att folk ska orka med en. Och andra "sidan" är väldigt mycket gladare än jag, som det verkar. Jag vill inte ha några sidor! Varför var jag tvungen att sabba det här? Varför har jag så lätt att ta åt mig för mycket? Jag vill inte att någon ska känna press. (Jag borde säga det här i verkligheten, men jag vågar inte, jag vet inte om jag vill se folks ansiktsuttryck, så jag väljer bloggen.)

Vi behöver i alla fall inte åka till Lycksele. Det känns lite skönt, det hade kunnat bli lite obekvämt.

Jag ska bli erbjuden annat boende av skolan. Var och pratade idag. Ava känns som ett alternativ, bara det går att lösa med hästen så. Men är inte det lite oansvarigt? Hästen ska faktiskt vara prio ett. Men, handen på hjärtat så tycker jag inte att de andra som bor utanför Dille och har häst på box är oansvariga. Varför skulle det gälla bara mig? Makes no sense. Fast det gör aldrig mina känslor.

Nu borde jag vara på lektion. Jag vet, men jag väljer bort det. Jobbar lite på restuppgifter i stället. Det är för mycket just nu, jag orkar inte! Rester efter Thailand som ändå inte var någon semester utan bara ångestframkallande. Totalt jävla meningslöst.

Det räcker liksom aldrig.