Om att inte göra det man ska

Klockan är 9.00.
Klockan är nio noll noll och jag har precis kramat hemmatryggheten Mattis hejdå. Nu är jag ensam i en stor men hemvan stad.
Klockan nio och fyrtio går ett tåg härifrån som jag har biljett till. Klockan nio och fyrtio går ett tåg härifrån med en tom plats. Klockan nio och fyrtio börjar mitt uppror.
Jag ler och tänder en cigarett. Det smakar så bitterljuvt att vara helt fri att förstöra sitt eget liv. Underbart. Du kan ju försöka hindra mig.
På en centralstation ser man många människor och jag undrar hur många som alltid sätter sig på det tåg de ska. Jag tänker att någon kanske är som jag. Vissa ser stressade ut, några ser trötta ut, det finns de som är förväntansfulla, uttråkade, glada eller irriterade. Alla är på väg. Bort. Från sig själva? Från någon annan? Till någon speciell?
Klockan är 9.40.
Klockan är nio och fyrtio och kvar på perrongen börjar jag en resa till mig själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0