Annas blogg

För snart två år sedan satte jag min fot på Dille Gård för första gången. En dag var jag ensam och väntade på att tjejen jag skulle bo med skulle komma dit. Jag var så nervös och rädd, så det kan ni aldrig ana. Min stora fasa var att träffa på, och tvingas prata med, en människa. Det skulle naturligtvis hända inom en inte alltför avlägsen framtid när man bor fyrtio elever på samma gård. När jag hade duschat och stod i hallen i det västra elevboendet mötte jag Mattis för första gången. Jag hade fått ett starkt och positivt intryck av henne när jag var på Dille på studiebesök, så jag visste vem hon var. Hon log så käckt och sa "Hej! Matilda!" och sträckte fram handen. Jag skakade den lite lamt och mumlade "Anna". Inte ett bra första intryck, direkt.

Det var mitt första möte med någon i klassen över mig. De som är äldre är ju alltid lite läskiga, i synnerhet när man är lättskrämd som jag. Allt eftersom tiden gick släppte de sin misstänksamhet mot oss nykomlingar, klassen som snart ska bli den första att ta studenten efter tre års studier på Dille. De berättade om sina bravader och strapatser från deras första år, de lärde oss vad lärarna inofficiellt hette, de förklarade hur mycket bättre skolan blivit sedan första året, och de hjälpte oss när vi behövde någon erfaren att fråga till råds. Självklart var de gruvligt irriterade på oss under stundom, "ska det komma skitungar till vår skola som knappt kan mocka ordentligt?"

Nu har vi gått i samma skola i två år och om bara några dagar skiljs vi åt, kanske för alltid. Vissa av oss har otroligt nära vänner i den här avgångsklassen som inte är ersättbara på något sätt. Visst kan vi ses igen, visst är det så att vänner kommer och går. Men det här är slutet på en speciell tid i våra liv som aldrig kommer tillbaka. (Det känns som om det är jag som ska sluta trots att jag har ett år kvar).  

Om tio år, kommer vi att minnas? Jag kommer att göra det. Hur skulle man inte kunna göra det? Skumpa och må illa i defendrar. Bada badkar på ridplan. Rida grisrundan framlänges och baklänges. Köra traktor och fräsa fyrhjuling. Prata om hästar, sex, hästsex, och lite mer hästar. Skratta åt hopplösa interskämt. Skvaller. Sitta, och ibland hoppa, på studsmattan. Snöbollskrig. Fest. Gå till Tängtorpet. Åka in till stan och handla godis (igen). Mjukisbyxor. Vinteroverall. Långkalsonger. Ridlektioner i ridhuset. Idrottslektioner i ridhuset. Rida ut tillsammans, på egna hästar. Bada i Önsjön. Se film, film och film. Baka och låna ingredienser av varandra. Under speciella förhållanden skapas speciella vänskapsband.

Allt det här skulle kunna vara väldigt mycket kortare. För det handlar egentligen bara om en sak.
Jag kommer att sakna er.