Sjuklighet, känsloframkallande ord och Håkan-häng i sömnen

Nu har det gått några dagar sedan jag skrev något här (eller skrev över huvud taget om man inte räknar sms). Idag kände jag att jag kommit till en punkt då jag inte orkade hålla allt i huvudet som jag ville skriva ner. Dessutom mår jag bättre idag.

Alltså, i onsdags kväll blev jag attackerad av ett synnerligen ondskefullt virus. Hög feber med frossa och yra och hela paketet, ont i huvud och hals, värk i leder... Jag var inte i form. Min mage mådde inte heller speciellt bra (jag ska bespara er detaljerna). Idag är min första alvedonfria dag och jag står och går utan att få svindel. Minsann.

En annan anledning till tystnaden kan ha varit att jag blev rädd när jag insåg att en och annan människa läser detta pekoral. Jag vill ju att folk ska läsa mig, verkligen, så jag vet inte varför det kom som en chock. Men jag drömde väl aldrig om att en musiker skulle få länken hit av en vän och skriva en kommentar där han tackade för min recension med orden "började nästan lipa". Mina ord framkallar känslor? Tack. Jag vet inte vad mer jag ska önska mig.

Däremot drömde jag inatt att jag hängde med Håkan Hellström. Han laddade upp för en spelning och åt en varmkorv med bröd. Vi åkte hem till Lars Winnerbäck, som skrattade åt ett brev jag skickat till honom när jag var fjorton. Han bodde extremt enkelt, minns jag. Det var en knasig dröm. När jag vaknade saknade jag någon att berätta den för. (Tur att man har en blogg?)

Mina sjukdagar har tillbringats i sällskap av TV:n. Vad gjorde folk när de var sjuka innan den uppfanns? Lyssnade på radio? Kanske det. Hur som helst var det bara en sak jag ville säga apropå det. Jag hatar att Andra avenyn har förstört Friday I'm in love. Underbar låt av The Cure, vedervärdigt sliskig svensk tv-serie. Hemsk kombination. 

Imorgon åker jag tåg till Borlänge och därifrån bil till Dvärgsex (okej, Dvärsätt kanske det heter). Hem till Jämtland! Jag kommer att sakna hem ljuva Göteborg. Och jag undrar när jag kan åka hem till Gislaved nästa gång. Dessutom undrar jag vart fan jag bor någonstans, men det är säkert mindre viktigt.

En annan dag ska jag skriva ett vettigare inlägg, jag vill berätta om boken "Kärlek är ett blandband", och så måste jag säga något om ordet "cool" som använts frekvent dessa fem Grooveveckor, och det finns alltid tusen saker att skriva om bara någon orkar läsa skiten. Men nu ska jag återgå till Ringens brödraskap, om ni ursäktar. Tack för idag, slut för idag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0