I guess I should feel something

Igår åkte jag tåg hela dagen. Det är en så speciell grej att resa en hel dag, för man ser så många människor passera men man pratar inte med någon. Åtminstone vågar inte jag det. Igår hade jag Andreas Mattsson som sällskap. The lawlessness of the ruling classes får mig att känna att jag aldrig mer behöver säga något - allt är redan sagt ändå och så mycket finare än jag någonsin kommer att kunna säga det. Men naturligtvis håller jag inte käften för det. Det är ju mitt uppdrag på denna jord att vara och göra och tänka och tycka och låta.

Nu är jag i skogen och skriver från ett retro-modem. Pappa är för tillfället ute och jagar, vilket får det att låta som att min far är betydligt mer "ugh" än vad han faktiskt är. Han började jaga för att få vara med i gänget bland stugägarna här. Eller, det är i alla fall min hobbypsykoanalys, inte officiellt på något sätt.

Om alkohol eventuellt var ett problem så kan det fortfarande vara det. Det står mer sprit än ätbar mat i kylskåpet. En miljon burkar med olika innehåll och utgånget datum räknas inte som ätbar mat, nämligen. Men jag vet inte. Vad är en normal alkoholkonsumtion, liksom? Är det normalt att ha ett rejält spritlager? Är det jag som är onormal som reagerar?

Ah, dessa livets frågor. Vad kom först, äpplet eller trädet? Var slutar universum? Finns det liv på Mars? Varför finns vi? Vem är jag? Och så vidare, och så vidare i all oändlighet.

Puss
Eder aningen ångestfyllda poptönt (som säkerligen överreagerar)

Kommentarer
Postat av: P3

Alkohol är tragiskt. Speciellt när det handlar om sina föräldrar

2008-12-27 @ 01:50:27
URL: http://ericcartman.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0